Publicerad 5 mars 2025

Syfte: ASRS ungdom symtomchecklista med 18 frågor är en självskattning som är avsedd att fånga frekvens av adhd-symtom under de senaste sex månaderna hos ungdomar i åldern 12–17 år. Observera att ASRS endast är en del i kartläggningen där man undersökerav patientens symtom, funktion och behov.

Copyright: © World Health Organization 2004, översatt till svenska av Rodriguez, A., Ginsberg, Y., Fernholm, A., Nyberg, L., 2007. Språklig anpassning för ungdomar av med.dr. Karin Sonnby m.fl. 2015.

Version: ADHD-ASRS Symptom Checklist v1.1

Licens: Fri att använda i icke-vinstdrivande svensk sjukvård, men för användning i forskning och för kommersiellt bruk hänvisas till New York University Langone Health.

New York University Langone Health

Målgrupp: 12–17 år

Granskare: Susanne Olofsdotter och Gunilla Granholm, februari 2025

Beskrivning

ASRS för ungdomar, (ASRS-A), har utvecklats från den svenska översättningen av ASRS symtomchecklista med mindre språkliga anpassningar för ungdomar (Sonnby et al, 2015). Det har även utvecklats en version för föräldraskattning av ungdomens symtom (ASRS-P), ( Sjölander et al, 2016).

Formuläret är konstruerat för att fånga kriterier för adhd enligt diagnossystemet DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders), till exempel svårigheter att sitta still, planera eller organisera sitt arbete eller sina studier, eller ha svårt att koncentrera sig.

Skattningsskalan består av två delskalor, ouppmärksamhet (DSM-IV-kriterium A1 för adhd) respektive hyperaktivitet/impulsivitet (DSM-IV-kriterium A2 för adhd).

Formuläret består av 18 frågor, del A (6 frågor) och del B (12 frågor).

Patienten skattar frekvensen av symtom under de senaste sex månaderna på en femgradig skala, med följande svarsalternativ och poäng: Aldrig (0), Sällan (1), Ibland (2), Ofta (3) och Mycket ofta (4).

ASRS är ett hjälpmedel för att kartlägga upplevda symtom. För diagnostisering och handläggning hänvisas till nationella riktlinjer och till vård- och insatsprogram för adhd.

Vård- och insatsprogram för adhd

Genomförande

Namn på formuläret som invånaren/patienten ser: Frågor om symtom på adhd

Instruktion till patienten: Besvara frågorna nedan genom att skatta dig själv med hjälp av skalan till höger. För varje fråga, markera det alternativ som bäst beskriver hur du har känt och betett dig de senaste 6 månaderna.

Tidsåtgång: 5 minuter.

Tolkning

Diagnos för F90 uppmärksamhets- och aktivitetsstörningar enligt ICD 10 baseras på DSM-IV-kriterier som i stort överensstämmer med kriterierna i DSM-5.

ASRS med 18 frågor ger både en totalpoäng (0–72 poäng) och poäng för de båda delskalorna ouppmärksamhet respektive hyperaktivitet/impulsivitet (0–36 poäng vardera). Gränsvärdena för delskalorna ska användas med försiktighet. De är statistiskt framtagna på gruppnivå och är mindre säkra på individnivå.

Högt skattad upplevelse av adhd-symtom behöver inte innebära att personen har adhd. Observera att ASRS är känsligt och att de symtom man fångar kan bero på många andra tillstånd, det vill säga har låg specificitet.

Tröskelvärden för ungdomsvarianten har i nuläget endast undersökts i ett fåtal forskningsstudier och ska användas med försiktighet. Högt skattad upplevelse av adhd-symtom behöver inte innebära att personen har adhd. Olofsdotter et al. (2023) drar slutsatsen att formuläret kan vara ett användbart verktyg för att upptäcka och identifiera adhd bland ungdomar, men understryker att det alltid måste användas tillsammans med andra lämpliga indikatorer och informationskällor i samband med adhd- diagnostik.

Olofsdotter et al. (2023) föreslår följande tröskelvärden bland barnpsykiatriska patienter:

Flicka: Totalpoäng ≥ 30 innebär en viss ökad sannolikhet för att patienten har adhd och bör utredas vidare. Vid en totalpoäng ≥ 44 är sannolikheten högre.

Pojke: Totalpoäng ≥ 26 innebär en viss ökad sannolikhet för att patienten har adhd och bör utredas vidare. Vid en totalpoäng ≥ 38 är sannolikheten högre.

Icke könsspecifikt: Totalpoäng ≥ 30 innebär en viss ökad sannolikhet för att patienten har adhd och bör utredas vidare. Vid en totalpoäng ≥ 40 är sannolikheten högre.

Versioner

Adult ADHD Self-Report Scale (ASRS), 6 månader

Adult ADHD Self-Report Scale (ASRS), 7 dagar

Adult ADHD Self-Report Scale (ASRS), 6 månader, 6 frågor

Referenser


Kessler, R. C., Adler, L., Ames, M., Demler, O., Faraone, S., Hiripi, E., Howes, M. J., Jin, R., Secnik, K., Spencer, T., Ustun, T. B., & Walters, E. E. (2005). The World Health Organization Adult ADHD Self-Report Scale (ASRS): a short screening scale for use in the general population. Psychological Medicine, 35(2), 245–256

Olofsdotter, S., Fernández-Quintana, Á., Sonnby, K., & Vadlin, S. (2023). Clinical utility of new cut-off scores for the world health organization ADHD self-report scale among adolescents in psychiatric outpatient care. International Journal of Clinical and Health Psychology, 23(4), 100391

Rodriguez, A., Ginsberg, Y., Fernholm, A., Nyberg, L. (2007). ADHD svårt att diagnostisera hos vuxna. Läkartidningen 104(18), 1398-1400

Sjölander, L., Vadlin, S., Olofsdotter, S., & Sonnby, K. (2016). Validation of the parent version of the World Health Organization Adult ADHD Self-Report Scale for adolescents. Nordic Journal of Psychiatry, 70(4), 255-261

Sonnby, K., Skordas, K., Olofsdotter, S., Vadlin, S., Nilsson, K. W., & Ramklint, M. (2015). Validation of the World Health Organization adult ADHD self-report scale for adolescents. Nordic Journal of Psychiatry, 69(3), 216-223

Mer information

Kliniskt kunskapsstöd adhd

Vård- och insatsprogram för adhd

Informationsansvarig

  • Karin Vriste
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.