Geriatric Depression Scale Short version (GDS-15)

Formuläret är ett screeningsinstrument, avsett att identifiera misstanke om depression hos äldre personer eller följa upp behandling.

Beskrivning

GDS-15 är en kortare version av ursprungliga GDS-30. GDS-15 är den mest utvärderade och internationellt använda versionen av skalan.

Formuläret består av 15 frågor om bland annat stämningsläge, brist på energi, oro, social och tillbakadragenhet. Frågorna besvaras med ja eller nej. Ibland är Ja och ibland Nej-svaret poänggivande.

Skalan kan användas av personal utan psykiatrisk specialistkompetens och av de äldre själva.

GDS-15 kan användas för att identifiera misstanke om pågående depression. Det saknas relevanta studier om användning för uppföljning men klinisk erfarenhet och visst vetenskapligt underlag talar för att formuläret även kan användas för klinisk uppföljning av behandling eller för att följa förloppet (Vinkers et al., 2004, Soltaninejad et al., 2025).

GDS-15 är utvecklat specifikt för äldre personer inklusive personer med kognitiv sjukdom. Eftersom frågorna är utformade som ja- och nej-frågor, gör det dem enkla att förstå och besvara. I en svensk studie har GDS-15 visats vara användbart även vid kognitiv sjukdom hos personer med 10 poäng eller mer på Mini Mental State Examination, MMSE (Conradsson et al., 2013).

Formuläret innehåller inga frågor om somatiska symtom. Somatiska symtom är visserligen vanliga vid depression hos äldre, men att inkludera frågor om somatiska symtom ökar risken för felaktiga indikationer på depression eftersom dessa symtom även är vanliga vid åldersrelaterade förändringar eller andra medicinska tillstånd. Därför fokuserar GDS-15 på känslomässiga och kognitiva aspekter snarare än kroppsliga symtom.

GDS-20 är en modifierad svensk version av GDS 15 där fem frågor om fysisk hälsa lagts till, till exempel om sömn och aptit (Gottfries, C-G. et al., 1997). Detta tillägg motverkar dock grundidén med GDS om att exkludera somatiska symtom, varför denna version inte rekommenderas av NPO Äldres hälsa och palliativ vård.

Genomförande

Namn på formuläret för invånaren: Frågor om nedstämdhet

Instruktion till invånaren: Välj de alternativ som bäst beskriver hur du känt dig den senaste veckan:

Tolkning

Totalpoäng 0-15.

Vid screening bör ett gränsvärde på 5 poäng eller mer användas för att minimera risken att patienter inte identifieras och innebär att fler erbjuds en fördjupande utredning (Pellas & Damberg, 2021, Snellman et al., 2024, Parson et al. 2024).

Pocklington. C, et.al. och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering anger ett gränsvärde på 6 poäng eller mer. Gränsvärdet har visat 89 procent sensitivitet och 77 procent specificitet i en internationell studie (Pocklington et.al., 2016), och 94 procent sensitivitet och 88 procent specificitet i en svensk studie (Pellas & Damberg, 2021). Valt gränsvärde påverkar känslighet och träffsäkerhet för diagnos egentlig depression (Parsons et al, 2024).

Misstanke om depression ska kompletteras med en klinisk bedömning av läkare för diagnos.

Vid uppföljning av behandling finns visst vetenskapligt underlag som tyder på att det ska vara minst två poängs skillnad mellan mätningar för att det ska bedömas som en statistisk signifikant förändring av ett symtom (Vinkers et al., 2004, Soltaninejad et al., 2025). Variation kan finnas mellan länder och populationer.

Versioner

GDS 30

GDS 20

Referenser

Brink, T. Y. (1982). Screening tests for geriatric depression. Clinical Gerontologist , 37-43.

Conradsson M, Rosendahl E, Littbrand H, Gustafson Y, Olofsson B, Lövheim H. Usefulness of the Geriatric Depression Scale 15-item version among very old people with and without cognitive impairment. Aging Ment Health. 2013;17:638–45. doi: 10.1080/13607863.2012.758231

Gottfries, C-G., Noltorp, S., Nörgaard, N., Holmén, A. & Högstedt, B. (1997). Kvalitetssäkringsinstrument på vårdcentral: skala identifierar depression bland äldre. Läkartidningen 1997;94(12):1099-102.

Gottfries GG, Noltorp S, Nørgaard N. Experience with a Swedish version of the Geriatric Depression Scale in primary care centres. Int J Geriatr Psychiatry. 1997;12:1029–34.

Johansson S, Lövheim H, Olofsson B, Gustafson Y, Niklasson J. A clinically feasible short version of the 15-item geriatric depression scale extracted using item response theory in a sample of adults aged 85 years and older. Aging Ment Health. 2022 Feb;26(2):431-437.

Körner, A. L.-J. (2006). The Geriatric Depression Scale and the Cornell Scale for depression in dementia. A validity study. Nordic Journal of Psychiatry , 60 (5), 360-364.

Mele, B., Watt, J., Wu, P., Azeem, F., Lew, G., Holroyd-Leduc, J., & Goodarzi, Z. (2022). Detecting depression in persons living in long-term care: A systematic review and meta-analysis of diagnostic test accuracy studies. Age and Ageing, 51(3), 1–12.

Pellas, J., & Damberg, M. (2021). Accuracy in detecting major depressive episodes in older adults using the Swedish versions of the GDS-15 and PHQ-9. Upsala Journal of Medical Sciences, 126(1).

Parsons, M., Qiu, L., Levis, B., Fan, S., Sun, Y., Amiri, L. S. N., Harel, D., Markham, S., Vigod, S. N., Ziegelstein, R. C., Wu, Y., Boruff, J. T., Cuijpers, P., Gilbody, S., Patten, S. B., Benedetti, A., & Thombs, B. D. (2024). Depression prevalence of the Geriatric Depression Scale-15 was compared to Structured Clinical Interview for DSM using individual participant data meta-analysis. Scientific Reports, 14(1), 17430.

Pocklington C, Gilbody S, Manea L, McMillan D. The diagnostic accuracy of brief versions of the Geriatric Depression Scale: a systematic review and meta-analysis. Int J Geriatr Psychiatry. 2016;31:837–57. doi: 10.1002/gps.4407

Soltaninejad, H., Taghizadeh, G., Eissazade, N., Taghavi Azar Sharabiani, P., Parchini, P., Jazaeri, S. Z., & Mehdizadeh, M. (2025). Determining clinically meaningful change: Minimal clinically important difference for common depression scales in older adults with Parkinson’s disease. Aging Clinical and Experimental Research, 37, 300.

Sheikh JI, Yesavage JA. Geriatric Depression Scale (GDS): recent evidence and development of a shorter version. Clin Gerontol. 1986;5:165–73. doi: 10.1300/J018v05n01_09

Sheik, J. Y. (1991). Proposed factor structure of the Geriatric Depression Scale. International Psychogeriatrics , 3 (1), 23-28.

Snellman S, Hörnsten C, Olofsson B, Gustafson Y, Lövheim H, Niklasson J. Validity and test-retest reliability of the Swedish version of the Geriatric Depression Scale among very old adults. BMC Geriatr. 2024 Mar 18;24(1):261.

Socialstyrelsen. (2023, 11 mars). GDS-15 – Geriatric Depression Scale.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Behandling av depression hos äldre: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2015.

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2012). Diagnostik och uppföljning av förstämningssyndrom: En systematisk litteraturöversikt [Rapport]. Stockholm: SBU.

Vinkers, D. J., Gussekloo, J., Stek, M. L., Westendorp, R. G. J., & van der Mast, R. C. (2004). The 15-item Geriatric Depression Scale (GDS-15) detects changes in depressive symptoms after a major negative life event: The Leiden 85-plus Study. International Journal of Geriatric Psychiatry, 19, 80–84. https://doi.org/10.1002/gps.1043

Yesavage, J. B. (1983). Development and validation of a geriatric depression screening scale: A preliminary report. Journal of Psychiatric Research , 17 (1), 37-49.

Mer information

Kliniskt kunskapsstöd för depression, 1177 för vårdpersonal