Publicerad 27 augusti 2026

Multidimensional Pain Inventory – Svensk version (MPI‑S)

MPI-S syftar till att mäta psykosociala och beteendemässiga konsekvenser av långvarig smärta.

Copyright: Bergstrom, G., et al. (1998)

Version: Svensk översättning av Bergström m.fl. (1998)

Licens: Nationell formulärsamling har rättigheter för detta formulär som innebär att det är fritt att använda inom klinisk vård för all vårdpersonal med behörighet att skicka och ta emot formulär via 1177 formulärhantering.

Målgrupp: Vuxna

Granskare: Rivano Fischer Marcelo, Britt-Marie Stålnacke, Monika Löfgren, augusti 2026

Beskrivning

MPI-S består av 34 frågor, uppdelade i två delar, med totalt åtta delskalor. Del 1 innehåller 22 frågor som handlar om hur patienten upplever och påverkas av sin smärta. Del 2 består av 12 frågor som handlar om hur närstående reagerar när patienten har ont. Frågorna besvaras på en sexgradig skala.

I MPI-S finns tre patientgrupper definierade utifrån fysiska, psykologiska, sociala och beteenderelaterade funktioner, så kallade MPI-profiler. Profilerna baseras på individens skattning i förhållande till medelvärdet för en större grupp (sannolikhet >70%). De tre grupperna är:

  • Dysfunktionell profil (DYS): höga värden på smärtintensitet, störningar i vardagslivet, affektiv påverkan, låga värden på kontroll.
  • Interpersonlig påfrestad profil (ID): höga värden på straffande reaktioner, låga värden av upplevelse av stöd och avledande reaktioner.
  • Adaptive coper profil (AC): lägre värden på smärtintensitet, störningar i vardagslivet och affektiv påverkan, höga värden på kontroll. Gruppen Adaptive coper i MPI-profilerna antas vara den grupp som har bästa hanteringsstrategierna för långvarig smärta.

Formuläret kan användas inom specialiserad vård för bedömning av patienter med långvarig smärta samt för att utvärdera effekterna av multimodal smärtrehabilitering hos patienter med långvarig smärta.

Genomförande

Självskattning, cirka 10–15 minuter.

Namn på formuläret: Frågor om hur din smärta påverkar dig och din vardag.

Instruktion till formuläret: Med hjälp av frågorna i detta formulär vill vi försöka kartlägga värkproblemen ur din egen synvinkel. Detta är viktigt eftersom du naturligtvis är den som vet mest om din egen värk. Frågorna har utformats för att täcka många olika typer av problem som man av erfarenhet vet kan uppkomma som en följd av långvariga värkproblem. Besvara samtliga frågor.

Instruktion del 1: Den första delen innehåller ett antal frågor som handlar om värk, och om hur man upplever värken och påverkas av den. Läs alla frågor noggrant och markera den siffra som bäst stämmer för dig.

Instruktion del 2: De frågor som följer här nedan handlar om hur den eller de du lever tillsammans med (make, maka, barn eller annan närstående) reagerar när du har ont. Markera den siffra som bäst anger hur ofta den/de du lever tillsammans med reagerar på det sätt som sägs, när du har ont. Besvara alla frågorna.

Tolkning

Delskalorna i del 1 undersöker hur smärtan påverkar vardagen och det psykiska måendet:

  1. Smärtintensitet: Skattning av smärtans svårighetsgrad (lägre värde är positivt).
  2. Störningar i vardagslivet: Hur mycket smärtan stör vardagliga aktiviteter, arbete och fritid (lägre värde är positivt).
  3. Egen kontroll: Hur mycket kontroll patienten upplever sig ha över sitt liv och sin smärta (högre värde är positivt).
  4. Känslomässigt obalans: Psykisk distress (ångest, oro, depression) relaterad till smärtan (lägre värde är positivt).
  5. Socialt stöd: Upplevt stöd från omgivningen (lägre värde är positivt).

Delskalorna i del 2 mäter hur partner eller närstående reagerar på patientens smärta:

  1. Bestraffande responser: Omgivningens irritation eller negativa inställning till smärtan.
  2. Beskyddande responser: Omgivningens hjälpande och omtänksamma beteende.
  3. Avledande responser: Omgivningens försök att avleda uppmärksamheten från smärtan.

I Nationell formulärsamling beräknas inte dessa delskalor.

Versioner

WHYMPI (1985), svensk version MPI -S (1998)

Referenser

Bergstrom, G., et al. (2001). "Long-term, non-specific spinal pain: reliable and valid subgroups of patients." Behav Res Ther 39(1): 75-87.

Bergstrom, K. G., et al. (1999). "A psychometric evaluation of the Swedish version of the Multidimensional Pain Inventory (MPI-S): a gender differentiated evaluation." Eur J Pain 3(3): 261-273.

Bergstrom, G., et al. (2001). "The impact of psychologically different patient groups on outcome after a vocational rehabilitation program for long-term spinal pain patients." Pain 93(3): 229-237.

Bergstrom, G., et al. (1998). "Reliability and factor structure of the Multidimensional Pain Inventory- -Swedish Language Version (MPI-S)." Pain 75(1): 101-110.

Mer information

Nationellt Register över Smärtrehabilitering (NRS)

Informationsansvarig

  • Anna Östbom
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR

Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.