Publicerad 3 oktober 2022

Köp av verksamhet

SKR följer årligen upp hur kommuner och regioner använder marknaden för olika typer av välfärdsverksamhet som annars skulle ha utförts i egen regi. Sektorns köp av verksamhet uppgick för år 2021 till 194 miljarder kronor, vilket är en svag ökning sedan 2020.

SKR följer upp effekten av sektorns försörjningsstrategier och redovisar här 2021 års kostnadsutfall över sektorns köp av verksamhet. Utfallet bryts ner och kommenteras på huvudmannanivå (beställare), verksamhetsområden och motparter (kategorier utförare).

Termer och begrepp

SKR använder en del termer och begrepp som kan vara till nytta i tolkningen av resultatet för sektorns köp av verksamhet.

Förklaring av termer och begrepp för Köp av verksamhet

Sektorns köp av verksamhet 2021

Kommuner och regioner valde, istället för att utföra själv, att under 2021 köpa kärnverksamhet från privata och offentliga aktörer för en summa av 223 miljarder kronor. Verksamhet köps och säljs i viss omfattning sektorsinternt, till exempel regioners köp av specialiserad vård från andra regioner med universitetssjukhus, eller kommuners köp av gymnasieplatser och annan pedagogisk verksamhet från andra kommuner. När sådana interkommunala ersättningar för sektorsintern handel på 29 miljarder har dragits av, kvarstår anskaffning med 194 miljarder kronor som sektorn köper från andra offentliga eller privat utförare.

Sektorns externa köp totalt, efter avdrag för sektorsintern handel, utgör en andel av 17 procent i relation till sektorns totala kostnader.

Tabell 1: Offentlig sektors köp av verksamhet år 2021

Tabell 1 visar Offentlig sektors köp av verksamhet 2021, miljarder kronor respektive som andel av totala kostnader (kostnad för eget åtagande i egentlig verksamhet). Angivet värde är miljarder kronor och procent.


Köp av verksamhet år, mdr kronor

Andel av kostnad för eget åtagande, procent

Kommuner och regioners köp av verksamhet, totalt

223

19,7

– avgår sektorsintern såld verksamhet

-29

-2,6

Sektorns köp av verksamhet, totalt

194

17,1

– varav kommuner

124

17,4

– varav regioner

70

16,4

Tabellförklaring: Tabell 1 visar Offentlig sektors köp av verksamhet 2021, miljarder kronor (mdr) respektive som andel av totala kostnader (kostnad för eget åtagande i egentlig verksamhet).
Angivet värde är miljarder kronor och procent.

Det här är Köp av verksamhet

Med köp av verksamhet avses kostnader för verksamheter som bedrivs av till exempel privata utförare eller andra kommuner eller regioner. I köp av verksamhet ingår enbart köp av egentlig verksamhet, det vill säga kärnverksamhet som exempel förskola och skola, vård och omsorg, kultur och fritid samt sektorns ansvar för infrastruktur och trafik. Eventuell affärsverksamhet ingår ej.

Köp av verksamhet ställs i denna del av analysen i relation till totala kostnader. I denna del av analysen används Kostnad för eget åtagande som begrepp för totalkostnad.

Utveckling av sektorns köp över tid

Sektorns köp av verksamhet från andra ökar i nominella tal år efter år. I den nominella utvecklingen ligger pris- och kostnadsuppräkningar för inflation och löneökningar. Ökningen speglar inte en reell volymökning.

Sektorsexterna köp av verksamhet ökade under 2021 i nominella tal med 4,6 procent, varav köp från privata utförare med 5,1 procent.

Kostnadsutvecklingen jämfört med sektorns köp år 2020 är relativt hög, men ska ses mot bakgrund inledningen av pandemin år 2020 med nedstängningar och inställd vård.

Diagram 1: Sektorsexterna köp av egentlig verksamhet 2006–2021

Diagramförklaring:

Diagram 1 visar sektorns köp av verksamhet 2006-2021. Enhet är miljarder kronor (nominellt värde).

Andel av total kostnad

För att eliminera effekten av inflationens påverkan kan utvecklingen av sektorns köp av kärnverksamhet istället beskrivas som andel av totala kostnader.

Sektorns externa köp från både privata och offentliga utförare är oförändrad 2021 jämfört med året före, 17,1 procent.

Andel verksamhet som köps från privata utförare ökade bara marginellt, med en tiondels procent (en promille), och uppgår till 14,5 procent av sektorns totala kostnad (kostnad för eget åtagande).

Kommuners och regioners köp från offentliga utförare uppgår till 5,2 procent och fördelar sig lika mellan det som köps sektorsinternt, från andra kommuner och regioner, och det som köps sektorsexternt, från andra offentliga utförare.

Diagram 2: Sektorns köp av egentlig verksamhet som andel av totala kostnader, 2006–2021

Diagramförklaring:

Diagram 2 visar sektorns köp av egentlig verksamhet som andel av totala kostnader, 2006–2021. Det vill säga köp av privata utförare, offentliga utförare både sektorsinternt och -externt.
Enhet visas i procent.

Köp av verksamhet per regiform

Köp av verksamhet kan delas i tre huvudkategorier, köp från privata utförare, köp från andra offentliga utförare respektive köp från utlandet. Inom respektive huvudkategori finns en ytterligare indelning med ett antal olika leverantörskategorier (motparter).

Köp från privata utförare

Huvudkategorin privata utförare utgör som ovan konstaterats till den enskilt största leverantören av välfärdstjänster till offentlig sektor. Sektorn har haft kostnader för verksamhet som utförs av privata utförare med 165 miljarder kronor, motsvarande 85 procent av sektorns externa köp av verksamhet.

  • Kostnaden ökade med 5,1 procent jämfört med året före, vilket är i nivå med perioden före pandemins utbrott. Pandemiåret 2020 ökade nominella kostnader med endast 1,2 procent.
  • Andelen av sektorns egentliga verksamhet som utförs av privata utförare ökade endast marginellt, med en promille, och utgör 14,5 procent av sektorns totala kostnader.

Tabell 2: Köp av egentlig verksamhet från privata utförare, år 2021

Tabell 2 visar Köp av verksamhet från offentliga utförare, år 2021.
Angivet värde är miljarder kronor och procent.


Kommuner, mdr kronor

Regioner, mdr kronor

Sektorn totalt, mdr kronor

Andel av totala kostnader, procent

Privata företag

92

54

146

12,9

Föreningar, stiftelser och enskilda

17

2

19

1,6

Köp av verksamhet från privata, totalt

109

56

165

14,5

Tabellförklaring: Tabell 2 visar Köp av verksamhet från offentliga utförare, år 2021.
Angivet värde är miljarder (mdr) kronor och procent.

Kategorisering av olika privata utförare

Privata företag avser alla företag förutom de som kommunen eller regionen själv äger. Här ingår aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar (vars organisationsnummer börjar med 7), enskilda firmor (identifieras genom personnummer) samt statligt ägda företag eller bolag ägda av andra kommuner eller andra regioner.

Föreningar, stiftelser avser ideella föreningar (vars organisationsnummer börjar med 8) samt kyrkor. Stiftelser som ingår i kommunen eller regionens egen koncern redovisas under egna bolag i egna Koncernresultaträkningar, KCR.

Enskilda avser enskilda personer och hushåll (inte enskilda företag) och identifieras genom personnummer.

Diagram 3. Sektorns köp av egentlig verksamhet från privata utförare 2006–2021

Diagramförklaring:

Diagram 3 visar sektorns köp av egentlig verksamhet från privata utförare 2006–2021, det vill säga privata företag samt föreningar, stiftelser och enskilda.
Enheten är miljarder kronor (nominellt värde).

Privata företag

Privata företag, huvuddelen vinstdrivna, utgör huvuddelen av leverantörer till sektorn. 75 procent av samtliga sektorsexterna köp har privata företag som leverantör. Sektorns kostnad från köp av från privata företag ökade med 5,3 procent. Privata företags andel av totala kostnader ökade med en tiondels procentenhet, till 12,9 procent.

Föreningar, stiftelser och enskilda

I denna grupp ingår en bara en delmängd av de organisationer som i andra sammanhang samlas under beteckningen Idéburen sektor. Flera av dessa organisationer återfinns också i gruppen privata företag ovan, till exempel aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, ekonomiska föreningar och sociala företag som drivs i aktiebolagsform. De uppgifter som beskrivs under denna rubrik ska därför inte uppfattas som att de avser hela, eller ens merparten, av den idéburna sektorn.

Köp av verksamhet från denna kategori leverantörer – ideella föreningar, stiftelser och kyrkor samt enskilda hushåll – ökade med 3,6 procent i nominella tal, men leverantörskategorin minskade något som andel till sektorns totala kostnader i förhållandet till året före. Leverantörskategorin står för låga 1,6 procent av offentlig sektors totala kostnader.

Över 10 års tid har kostnaderna ökat med endast 11 procent i löpande priser. Idéburen sektors marknadsandel av välfärdsmarknaden har under samma period minskat med 0,6 procentenheter.

Köp från offentliga utförare

Kommuners och regioners köp av verksamhet från andra offentliga utförare uppgår till totalt 59 miljarder kronor, men efter justering för interkommunala ersättningar för sektorsintern handel totalt 30 miljarder kronor.

Tabell 3: Köp av verksamhet från offentliga utförare, år 2021

Tabell 3 visar Köp av verksamhet från privata utförare, år 2021.
Angivet värde miljarder kronor och procent.


Kommuner, mdr kronor

Regioner, mdr kronor

Sektorn totalt, mdr kronor

Andel av totala kostnader, procent

Egna bolag i koncernen, KCR


2

15

17

1,5

Kommuner inklusive Gotland

13

1

14

1,2

Regioner

2

14

16

1,4

Kommunalförbund

9

0

9

0,8

Staten

3

1

3

0,3

Summa köp från offentliga

29

30

59

5,2

Sektorsinternt såld verksamhet

-14

-16

-29

-2,6

Sektorsexterna köp från offentliga

15

14

30

2,6

Tabellförklaring: Tabell 3 visar Köp av verksamhet från privata utförare, år 2021.
Angivet värde är miljarder (mdr) kronor och procent.
Avrundningsfel kan förekomma i summeringar.

Diagram 4: Kommuners och regioners köp av egentlig verksamhet från offentliga utförare 2006–2021

Diagramförklaring:

Diagram 4 visar kommuners och regioners köp av egentlig verksamhet från offentliga utförare 2006–2021. Enheten är miljarder kronor (nominellt värde). Färgerna i diagrammet redovisar följande: Orange: bolag i egen koncern (KCR), Grön: staten, Grå: regioner, Blå: kommunalförbund och Lila: kommuner inklusive Gotland

Egna bolag inom koncernen (KCR)

År 2020 uppgick kommuners och regioners hel- eller majoritetsägda företag till 1 736 stycken. I merparten av dessa bedrivs affärsverksamhet som inte ingår i redovisningen av köp av verksamhet. Ändå uppgår köp av verksamhet från egna bolag för sjukvård, omsorg, tandvård, trafik med mera till 17 miljarder kronor.

Av dessa 17 miljarder står regionerna tillsammans för en kostnad på 15 miljarder kronor, varav Region Stockholm som köper verksamhet från egna bolag för 12 miljarder kronor. Region Stockholm driver flera av sjukhusen, ambulanssjukvården och tandvården i egna bolag som: Södersjukhuset AB, Danderyds Sjukhus AB, Södertälje sjukhus, Norrtälje sjukhus (drivs av Tiohundra AB som ägs av Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, där regionen är medlem), Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB), S:t Eriks ögonsjukhus AB, Folktandvården i Stockholm AB.

Kommuner driver i några fall egen verksamhet i bolagsform, till exempel driver Sollentuna och Höganäs hela sin vård och omsorgsverksamhet i kommunägda bolag.

Kommuner (inklusive Gotland)

Av sektorsinterna köp från kommuner på totalt 14 miljarder kronor, så är det kommunernas köp från andra kommuner som står för 13 miljarder kronor. Det är i huvudsak pedagogisk verksamhet, 12 miljarder kronor, varav gymnasieskoleplatser 8 miljarder kronor.

Regioner

Av sektorsinterna köp från regioner på 16 miljarder kronor, så är det regionerna som köper för 14 miljarder. Regionerna (exklusive Gotland) köper från andra regioner specialiserad somatisk vård för 12 miljarder kronor, specialiserad psykiatrisk vård för 1,8 miljarder kronor och primärvård för 1,2 miljarder kronor.

Kommunalförbund

Köp från kommunalförbund utgörs till den största delen av kommuners köp inom området infrastruktur och skydd, 4 miljarder kronor, där merparten utgör samverkan med andra kommuner om räddningstjänst.

Det finns även ersättningar kopplat till gymnasieskola motsvarande 2,5 miljarder samt inom vård- och omsorgsområdet, där den helt dominerande delen utgörs av Norrtäljes köp av verksamhet på 1,2 miljarder kronor som organiserat verksamhet tillsammans med regionens sjukvård i ett kommunalförbund, Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje (KSON).

Staten

Sektorns köp från staten om 3,4 miljarder kronor handlar i huvudsak om kommunernas placeringar barn- och ungdomar på HVB-hem, 1,4 miljarder, samt placeringar och institutionsvård av vuxna med missbruksproblem för motsvarande 0,5 miljarder kronor.

Köp från utlandet

Köp av verksamhet från utlandet fortsatt att minska under andra pandemiåret. Köp från utlandet avser i huvudsak specialiserad somatisk vård. Kostnaden minskade år 2020 med 24 procent, under 2021 minskade kostnaderna med ytterligare som minskade med 41 procent, potentiellt påverkad av pandemin.

Men köp från utland står för en marginell andel av totala köp av verksamhet, totalt 82 miljoner, motsvarande 0,4 promille av sektorsexterna köp av verksamhet, eller 0,1 promille av totala kostnader.

Källor

Källa är SCB Offentlig ekonomi, Räkenskapssammandrag för kommuner och regioner (RS). Statistiken innehåller uppgifter från resultaträkningar, och verksamhetsindelad statistik för kommuner och regioner.

Välfärd i egen regi - eller köpa av andra?

Kommuner och regioner väljer olika försörjningsstrategier i syfte att tillhandahålla effektiva välfärdstjänster. Val av organisations- och driftsform är ett viktigt strategiskt beslut i alla kommuner och regioner.

Ska välfärden utföras i egen regi, tillsammans med en annan offentlig aktör eller anskaffas på en marknad?

Kommunens eller regionens vägval blir den försörjningsstrategi som blir vägledande för verksamhetens inriktning under flera års tid. Traditionellt utför kommuner och regioner sitt uppdrag inom till exempel vård, skola och omsorg i egen regi. Efter valfrihetsreformen och flera förändringar i olika lagar under 1990- och 2000-talet, som syftade till att öka individens valfrihet och underlätta för privata aktörer att vara verksamma, utförs allt mer av den offentliga välfärden av privata aktörer. Därutöver ökar också samverkan inom sektorn. Förutsättningarna för formaliserad samverkan mellan offentliga aktörer har stärkts. Samverkan sker inom många områden såsom sjukvård, gymnasieskola, avfallshantering och trafik. Individens möjlighet att välja utbildning eller sjukvård utanför den egna kommunen eller regionen har drivit på utvecklingen där köp från andra offentliga aktörer ökar.

Informationsansvarig

  • Lars Kolmodin
    Handläggare

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR