Avtal 22: Fler beredskapsbrandmän höjer Sveriges beredskap

Förhandlingarna om ett nytt avtal för räddningstjänstpersonal i beredskap är igång. Den absolut viktigaste frågan är den kommunala räddningstjänstens kompetensförsörjning. Var tredje räddningstjänst uppger att de har svårigheter att rekrytera beredskapsbrandmän. Det krävs en gemensam kraftsamling för att rekrytera fler brandmän och möta kompetensutmaningen. Det är viktigt för Sveriges beredskap.

Sverige har befunnit sig i ett krisläge under de senaste två åren. Under pandemin och i och med Rysslands invasion av Ukraina har frågan om beredskap flyttats allt högre upp på agendan. Räddningstjänsterna och beredskapsbrandmännen är en mycket viktig del av svensk beredskap. Det totala antalet utryckningar per år har ökat med ungefär 20 procent sedan början på 2000-talet och ligger de senaste åren på över 100 000 utryckningar per år. Omkring 10 000 av Sveriges 15 000 brandmän är beredskapsbrandmän.

Alla beredskapsbrandmän har en anställning i en deltidsbrandkår, vilket innebär att de har beredskap och lämnar sitt ordinarie jobb eller sin fritid för att rycka ut när en olycka har inträffat. Deras huvudanställning är hos en annan arbetsgivare, exempelvis i ett företag eller i kommunen, regionen eller är egna företagare.

Många av landets räddningstjänster har under senare år upplevt att det har blivit svårare att rekrytera och behålla beredskapsbrandmän. Särskilt besvärligt är läget i glesbygden. Anställningen som brandman förutsätter att man kan inställa sig med kort varsel på brandstationen och det kräver att man arbetar eller bor i närheten. Det är idag inte är lika självklart att jobba och bo på samma ort, vilket gör att rekryteringsunderlaget minskar.

Kollektivavtal med ökade ersättningsnivåer och flexibel beredskapsförläggning

De senaste åren har parterna gjort omfattande förändringar i kollektivavtalet i syfte att underlätta för räddningstjänsterna att behålla och rekrytera brandmän. Det handlar exempelvis om högre ersättningsnivåer och möjligheter till en mer flexibel beredskapsförläggning. SKR och Sobona vill fortsätta på den inslagna vägen och på olika sätt utveckla kollektivavtalet i syfte att möta kompetensutmaningen. Det är dock viktigt att det görs utifrån de ekonomiska ramar som vi har att förhålla oss till.

Ersättningsnivåerna i kollektivavtalet beror på hur ofta brandmannen är i beredskap och hur många larm brandmannen rycker ut på. Men den totala ersättningen har höjts rejält de senaste åren: I fyra olika räkneexempel framgår att beredskapsbrandmännen har ökat sin årsinkomst med mellan 4 000 och 9 000 kronor per år mellan 2018 och 2020. Årslönen för en beredskapsbrandman ligger oftast mellan 90 000 och 147 000 kronor.

RiB - Avtal för räddningstjänstpersonal i beredskap

Det görs också andra insatser för att möta räddningstjänsternas kompetensutmaning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), SKR, Sobona och de fackliga organisationerna har gjort en omfattande nationell rekryteringskampanj. MSB har också ökat antalet utbildningsplatser och spritt utbildningarna geografiskt så att grundutbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap (Grib) finns närmare hemorten. Dessutom har MSB och kommunerna startat ett gemensamt utvecklingsarbete avseende Grib.

Fler kommuner måste erbjuda kombinationsanställningar

Villkoren i kollektivavtalet är givetvis en viktig del men det krävs också andra insatser för att vi ska få fler beredskapsbrandmän. Fler arbetsgivare behöver godkänna att deras anställda också tar en anställning som brandman. Det kan förstås innebära ett visst omak för arbetsgivarna att ha personal som omedelbart behöver lägga ner arbetet för att åka på ett larm. Samtidigt går det många gånger att hantera med viss planering och det borde rimligtvis utgöra ett stort värde för huvudarbetsgivarna att ha personal som har kompetens att hantera akuta situationer och olyckor. Dessutom bidrar huvudarbetsgivarna till att säkra Sveriges beredskap.

Mot bakgrund av att arbetet som beredskapsbrandman kräver att man arbetar eller bor i närheten av brandstationen ser vi att kommunerna är en naturlig rekryteringsbas med stor potential. Det förutsätter att kommunerna uppmuntrar till kombinationsanställningar och i högre utsträckning möjliggör för sina medarbetare att även ta en anställning som brandmän. Att en lärare, en vaktmästare eller en undersköterska också är beredskapsbrandman ökar kompetensen hos såväl räddningstjänsten som på kommunala arbetsplatser. Fler och fler kommunala räddningstjänster har också insett potentialen i att rekrytera fler kvinnor och öka mångfalden, vilket inte bara ökar rekryteringsunderlaget utan också kvaliteten i arbetet.

För att intensifiera rekryteringen av beredskapsbrandmän ytterligare krävs en systematisk kraftsamling i hela landet. Staten, kommunerna, räddningstjänsterna och de fackliga organisationerna måste fortsätta samarbeta och samverka för att rekrytera fler till räddningstjänsterna. Att fler väljer att bli beredskapsbrandmän är ett sätt att höja hela Sveriges beredskap.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till SKR:s arbetsgivarblogg. Vi bloggar om olika aspekter av arbetsgivarfrågor inom kommuner och regioner. Under de perioder när vi befinner oss i avtalsrörelse blir det ofta fokus på just detta.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen