Budgetpropositionen – mer svårtydd än på länge

Så har då budgetpropositionen presenterats. Tusentals sidor, som är mer än vanligt ogenomträngliga.

Det är en märklig situation när statsbidragsnivåerna, både för generella och riktade statsbidrag, är lägre 2022 än de var 2021, trots att regeringen ”satsar” 23 miljarder på kommuner och regioner 2022. Det beror naturligtvis på pandemin, där kommunsektorn blivit rejält kompenserad under 2020 och 2021, något som regeringen räknar med kommer att resultera i ett rekordstort överskott även i år.

Svårt att förstå budgetförslagets alla delar

Inom många områden är det svårt att se vilka satsningar som görs, även när en van budgetgranskare läser noggrant. Det är ett problem, både i sak och demokratiskt.

Hur många fler riktade bidrag som ligger i budgetförslaget är det svårt att svara på, men ett stort antal nya statsbidrag finns där. Samtidigt är det ändå tydligt att staten har tagit till sig av våra önskemål när det gäller statsbidragen: att de måste bli färre, mer långsiktiga och generella. Inom utbildningsområdet har statsbidrag slagits ihop inom förskolan och inom äldreomsorgen föreslås att 3,9 miljarder i riktade bidrag för att minska andelen timanställda, öka antalet sjuksköterskor, investera i äldreboenden med mera, från och med 2024 ska gå in i de generella statsbidragen. Det är såklart välkommet.

Följ finansieringsprincipen!

En mycket oroande sak är att flera statliga reformer med ny lagstiftning föreslås genomföras utan finansieringsprincipsförhandlingar. Finansieringsprincipen innebär att om staten förändrar lagstiftningen och utökar uppgifterna i kommuner och regioner, så ska staten också finansiera dessa från grunden. Exempel på områden där man nu inte föreslår full finansiering i form av ökade generella statsbidrag är förslaget om skyddat boende för våldsutsatta personer och fast omsorgskontakt med namngiven undersköterska inom äldreomsorgen. Det är av yttersta vikt att staten respekterar finansieringsprincipen!

Statens reformer och budgetsatsningar betyder mycket för kommuner och regioner, som alltid. Budgeten ska ge den lokala och regionala nivån förutsättningar att bedriva och utveckla välfärd för sina invånare. Samtidigt som budgeten diskuteras i riksdagen under hösten, så fortsätter vi att förstå dess alla delar och analysera konsekvenserna för sektorn. Om det nu blir denna budget som riksdagen fattar beslut om i december återstår naturligtvis att se.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen