Kriget i Ukraina påverkar världsekonomin

Rysslands invasion av Ukraina har nu gått in på sin 16:e dag. Allt fler människor tvingas fly samtidigt som de ekonomiska konsekvenserna av kriget nu börjar bli allt tydligare – för alla.

Vi ser med bestörtning på hur Ryssland kränker Ukrainas demokrati och frihet och hur människor tvingas överge sina hem och familjer. Under torsdagen lämnade Europeiska centralbanken besked om att de trappar ned stödköpen för att stävja inflationen, som de beräknade till hela 5,1 procent i år. De skruvade också ned prognosen för årets BNP-tillväxt i Europa med 0,5 procentenhet till 3,7 procent.

Ryssland tillhör världens största olje- och naturgasproducenter. Den största marknaden för rysk olja och gas är Europa, där 40 procent av all gas och 27 procent av all olja som används är rysk. Tillsammans står Ukraina och Ryssland för en tredjedel av världens spannmålsproduktion, som främst exporteras till mellanöstern och Afrika. Några andra strategiskt viktiga produkter från dessa länder är neongas och palladium, som bland annat används inom bildindustrin till halvledare och katalysatorer.

Kriget får ekonomiska konsekvenser främst via handel och globala råvarupriser. De högre råvarupriserna påverkar i första hand olja, gas och vete. Kriget ökar dessutom problemen med och priserna för fartygs- och flygtransporter i världen.

Råvarupriser stiger och börsen faller

På kort sikt är det främst osäkerheten och de sämre utsikterna som driver prisbildningen på råvaru- och finansiella marknader. Många råvarupriser har stigit drastiskt och börserna har fallit kraftigt. De höga olje- och gaspriserna ökar företagens kostnader, vilket kommer att föras vidare till hushållen allt eftersom. Samtidigt kan högre kostnader göra en del företag olönsamma. Det finns redan nu exempel på företag i transport- och jordbrukssektorn som hämmas av höga bränsle- och konstgödselpriser. Höga priser minskar hushållens köpkraft och företagens vinster, vilket kan få effekter på konsumtion, investeringar och anställningsplaner.

Tyskland, som är dragloket i Europa, kan få stora problem till följd av beroendet av rysk gas och olja. Även Sveriges export kan drabbas hårt då närmare 70 procent av vår export går till Europas inre marknad. De indirekta effekterna är därmed det största hotet för svensk ekonomi. För svensk del har vi dock goda möjlighet att stötta konjunkturen via finanspolitiken. Det bästa är att öka de offentliga utgifterna via konsumtion och investeringar.

Utdraget krig ger konjunkturnedgång

Om kriget drar ut på tiden kommer ett högre oljepris att öka den allmänna prisnivån. Hushållens köpkraft och efterfrågan skulle bli lägre liksom efterfrågan på svensk export, vilket leder till lägre produktion. Det gör i sin tur att företagen drar ner på sysselsättning och investeringar, vilket skapar en konjunkturnedgång. Värdena på företagen kommer också bli lägre då det är de framtida vinsterna som diskonteras till nuvärde.

Det är framförallt Tyskland och andra länder i Europa som importerar sin gas via pipeline österifrån eller via sjöfart till naturgasterminaler. Tyskland är extra utsatt då de inte har någon terminal. Det finns dock möjligheter att på kort sikt täcka upp en tredjedel av gasimporten från Ryssland. Det inkluderar bland annat att köra kärnkraft längre i Tyskland, öka energiproduktion med olja och kol, samt mer gasimport från Norge och Afrika samt sjövägen.

Ett högre pris på vete leder också till högre matpriser och en allmänt högre prisnivå. Detta påverkar konsumenter över hela värden då vetemarknaden är global. De som drabbas hårdast är dock de fattigaste länderna där höga priser kan leda till brist och svält. Det är svårt att öka utbudet av jordbruksmark. I många fattiga länder uppgår transport och matkostnader till 50-60 procent av levnadskostnadsindex. Så högre oljepriser och livsmedelspriser slår mycket hårt. Tidigare när det har hänt har det lett till politiska oroligheter.

Allt fler flyr och behovet av boenden ökar

Utvecklingen av kriget går snabbt. Migrationsverkets generaldirektör bedömde på fredagens pressträff att det kommer cirka 4000 ukrainare per dygn till Sverige. Det är dubbelt så många som under de dagar när flest människor kom till Sverige under flyktingkrisen 2015. De flesta har hittills kunnat hitta eget boende, men nu behöver Migrationsverket hjälp. Migrationsverket presenterade olika scenarier där huvudscenariet innebär behov av cirka 40 000 boendeplatser medan det högsta scenariet skulle innebära 168 000 boendeplatser fram till juni.

Under torsdagen gick myndigheten ut via landets alla länsstyrelser för att samla in vilka evakueringsplatser kommunerna kunde hjälpa till med. Kommunernas svar skulle lämnas samma dag. Enligt Migrationsverket ska kommunerna ersättas för sina kostnader. Här måste staten säkerställa att samtliga utgifter förknippade med kommunens insatser tydligt ryms inom regelverket för ersättning.

Mer tekniskt komplicerad är frågan om ekonomiskt bistånd till individer. Det är Migrationsverket som ska stå för biståndet men då myndigheten inte hinner med måste kommunerna pröva vilka som är berättigade och betala ut bistånd enligt LMA (lagen om mottagande av asylsökande).

Det är viktigt att ersättningar till kommunerna förenklas i så hög grad som möjligt med bland annat schablonersättningar för att undvika det krångliga återsökningsförfarande som var 2015. Resurserna måste kunna fokusera på att stödja och hjälpa, inte administrera. Viktigt också är att statliga aktörer mobiliserar för att stödja Migrationsverket i att omgående hantera registrering och beslut om uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Flyktingsituationen 2015 lärde oss att ordning och reda är avgörande för att hantera ett stort mottagande.

Sanktioner blir alltmer märkbara

Världens sanktioner mot Ryssland börjar nu märkas allt mer, i synnerhet för företag och vissa ryska medborgare. Flera utländska företag lämnar nu helt Ryssland. De finansiella sanktionerna, exportförbud för vissa varor, flygförbud över Europa och USA samt sanktioner mot personer har börjat få viss effekt. Den mest kraftfulla sanktionen är att Rysslands valutareserv är spärrad till 60 procent. Dessa och andra banksanktioner, samt att landet är avskurna från västerländska kapitalmarknader kommer sannolikt att leda till en inhemsk bankkrasch.

Konsekvenser för världsekonomin, handeln och de finansiella marknaderna spelar stor roll för kommuner och regioner. Vi är tätt sammanflätade och högre priser påverkar kostnadsbilden direkt för en kommun eller region i vårt land.

Kommuner och regioner höjer nu sin beredskap för att kunna möta de ekonomiska utmaningarna som kriget och säkerhetsläget innebär. Det är, minst sagt, en orolig och illavarslande tid.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen