Migrationsverkets ersättningsmodell fungerar – på kort sikt

Under torsdagen presenterade regeringen äntligen vilken ersättning kommunerna får för de evakueringsplatser som har ställts till Migrationsverkets förfogande. Men fortfarande finns det en rad frågor kvar.

När Migrationsverket ropade på hjälp för ett par veckor sedan tog kommunerna på kort tid fram över 14 000 platser för att kunna ta emot människor på flykt. Men det var alltså först igår som beskedet kom kring hur kommunerna ersätts för platserna.

Under veckan meddelade Migrationsverket även att just nu behövs enbart 6000 av de hittills 12 000 iordningställda platserna, eftersom det har kommit färre flyktingar än beräknat. Antalet personer som lämnar Ukraina per dag är nu lägre. Några av de som kommit till Sverige har återvänt till Polen eftersom de har svårt att leva på den LMA-ersättning som asylsökande i Sverige får.

På sikt behöver modellen ses över

I slutet av mars skickade SKR in en hemställan till regeringen om ersättningen för evakueringsplatser. Vårt förslag var att kommunerna skulle få 24 000 kronor per påbörjad 30-dagarsperiod och plats samt möjlighet att ansöka om ersättning för särskilda kostnader som överstiger det.

SKR:s hemställan om tillägg och ändringar i förordning 2017:193

Regeringens beslut om ersättning är dock betydligt lägre och kommunerna har inte heller möjlighet att ansöka om kostnader utöver schablonen. Beslutet blev att de kommuner som har iordningställt evakueringsplatser, oavsett om Migrationsverket bedömer att de kommer att behövas framöver eller ej, ska få 10 000 kronor per plats för arbetet. Platserna kommer också att ersättas med 300 kronor per dygn, oavsett om de är eller varit belagda eller ej.

Det här är en ordning som kan fungera i vissa kommuner i det korta perspektivet. Blir flyktingarna kvar på evakueringsplatserna även på längre sikt måste dock modellen ses över, annars blir ersättningen lägre än kommunernas kostnader.

Tillgång till förskola behöver lösas

Det finns också en rad andra frågor kvar att lösa. En av dessa är att asylsökandes barn som är tre år eller äldre, har rätt till 15 timmars förskola i veckan. Skillnaden mot vanliga asylsökande är att personer som kommer från Ukraina har rätt till arbete. Om det ska fungera måste de då också ha tillgång till förskola från yngre ålder samt utökad tid på förskola och fritidsverksamhet i skolan.

Kommuner och regioner får visserligen skatteintäkter från inkomstskatt på lön som dessa personer får. Intäkterna förväntas dock med stor sannolikhet att bli små i början, eftersom föräldrarna kan behöva delta i arbetsförberedande insatser och studera svenska innan de får arbete.

Finansieringsprincipen är avgörande

För att få flyktingmottagandet att fungera så väl som möjligt är det viktigt med ordning och reda och att respektive part tar ansvar för sina delar. Flyktingmottagandet är en statlig uppgift där finansiering sker via de statliga skattebaserna.

Om kostnader skulle flyttas till kommuner och regioner är det stor risk för att andra viktiga välfärdsåtaganden blir lidande. Utgångspunkten måste alltid vara finansieringsprincipen även om den inte alltid är direkt tillämplig så är grunden att om staten lägger ett utökat ansvar på kommuner och regioner måste staten också finansiera uppdraget.

EDIT: Stycket 'På längre sikt behöver modellen ses över' har utvecklats och uppdaterats. De ursprungliga formuleringarna orsakade missförstånd. (2020-04-05)

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen