Staten vältrar över kostnader för personliga assistans

Trots ett förväntat överskott i kommuner och regioner för 2021 finns det verksamheter som år efter år drabbas av underskott. I kommunerna är det ofta verksamheter inom socialtjänsten, där kostnader för personlig assistans ingår.

Det finns flera skäl till underskotten inom personlig assistans, men framförallt beror det på att när staten sparar in på den personliga assistansen får kommunerna istället täcka upp.

Staten och kommunerna delar i dagsläget på huvudmannaskapet och därmed även på kostnaden för personlig assistans. Ansvarsfördelningen skapar en otydlighet och individer i behov av insats kan riskera att hamna i kläm. SKR hoppas därför att ansvaret framöver ska tas över fullt ut av staten.

I dagsläget beviljar Försäkringskassan personlig assistans över 20 timmar, medan kommunen beviljar insatser på under 20 timmar. När Försäkringskassan införde en striktare tolkning och hårdare bedömning av grundläggande behov fick dock kommunerna istället ta ett allt större ansvar för att ge individer i behov av personlig assistans stöd och hjälp. Det här gör att kommunernas årliga kostnader beräknas ha öka till nästan 2 miljarder kronor.

För låg ersättning till utförare

Ännu en kostnadsdrivande omständighet är den alltför låga statliga ersättningen till utförare av den personliga assistansen. Det är kommuner, externa anordnare (privata och ideella företag) och anhöriga som utför den assistans som staten beviljar. Statens ersättning till dessa utförare har under en lång rad år räknats upp långsammare än löneutvecklingen.

Under åren 2014–2020 steg medellönerna i Sverige med 15 procent, medan assistansersättningen endast ökade med 8,7 procent. Inför 2022 var ökningen endast 1,5 procent. Utförarna har därmed successivt tagit ett allt större ansvar för kostnaderna inom den personliga assistansen. SKR har därför, tillsammans med Vårdföretagarna, Fremia, Sobona, Kommunal, IfA (Intressegruppen för assistansberättigade) och Riksföreningen JAG, skickat en skrivelse till socialutskottet i november 2021, som handlar om att uppräkning måste vara i linje med de kollektivavtalade löneökningar och allmänna kostnadsökningar i samhället.

Differentierad schablon behövs

Inspektionen för Socialförsäkringen, ISF, instämmer i att nuvarande prissättningsmodell inte följer löneutvecklingen. I en rapport lyfter ISF hur en ny prissättningsmodell skulle kunna minska övervältringskostnaden från stat till kommuner genom differentierad ersättning utifrån en timschablon.

I dag finns en enhetlig schablonersättning med valfrihet så att individen själv kan välja assistansutförare samtidigt som kommunen har basansvaret. Rapporten pekar på att en enhetlig timschablon inte fångar brukarnas olika behov under dygnets alla timmar. Nuvarande schablon gör det inte heller möjligt för företag att acceptera ärenden där kostnaden överstiger timschablonen, utan då får kommunerna gå in.

För att komma till rätta med delar av problematiken skulle det vara bättre med en differentierad schablon där kostnader i högre utsträckning knyts till individen. Det här bedöms minska övervältringen mellan kommuner och stat, och ge rättvisare förutsättningar för privata och ideella aktörer, utan att innebära ökade kostnaderna för staten.

Statligt huvudmannaskap inom personlig assistans

En utredning har tillsatts som ska se över ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans, vilket SKR länge påtalat behovet av. Utredningen ska också se över det kommunala sjuklöneansvaret som finns för externa anordnare.

I dagens system är kommunen ansvarig att ersätta externa anordnare för deras merkostnader vid sjukdom. Det leder till stor administration för både företagen och kommunerna. I praktiken betyder det också att dessa företag inte behöver ta ett arbetsgivaransvar eftersom en annan part tar sjuklönekostnaden.

Problematiken med systemet har visat sig tydligt under pandemin. Administrationen ökat ytterligare för båda parter när Försäkringskassan täckt viss del av kostnaderna för sjuklöner – som då ska tillfalla kommunen. Det är inte bara SKR som tycker systemet är besvärligt, de flesta av utförarna är också överens om att varje företag ska hantera sina egna sjuklöner.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen