Styr genom tillit för att öka tillgänglighet till vården

Det finns ett samband mellan att styra med tillit och att invånarna får ut mesta möjliga välfärd för pengarna. Trots detta väljer staten att styra i detalj när regionerna snarare behöver handlingsfrihet att hantera den uppskjutna vården.

Regeringen har tidigare avsatt fyra miljarder kronor för regionernas hantering av den uppskjutna vården i år. I budgeten för 2022 kom beskedet att regeringen avsätter ytterligare två miljarder kronor, som inte ingår i någon överenskommelse med SKR, för att hantera det uppdämda vårdbehovet. Att få extra medel uppskattas så klart av regionerna. Det finns dock flera parametrar som snabbt lägger sordin på stämningen.

Först i slutet på januari kom besked om bidraget och hur medlen får användas. Det är långt efter att regionerna beslutat om budgeten för 2022 och färdigställt avtal med utförare. Regionerna tappar viktig tid för att planera och genomföra insatser, och det stör de egna processerna.

Detaljerade listan minskar inte köerna

Dessutom finns en lång, detaljerad lista över vad bidraget för användas till. Socialstyrelsen beskriver att medlen får gå till riktade hälsosamtal, mobila team som uppsöker patienten i hemmet, patientinflytande och webbtidbok. De får även användas till kapacitetsplanering som möjliggör för patienter och anhöriga att direkt boka besök och vårdlotsar som arbetar för att hjälpa patienter med vård inom vårdgarantin.

Vidare kan medlen användas till att avsätta resurser till regiongemensam kvalitetssäkring av inflödet och visualisering av gapet mellan behov, produktion och kapacitet. De får även nyttjas till identifiering av gemensamma komponenter i olika regionala modeller för produktions- och kapacitetsstyrning, regiongemensam produktions- och kapacitetsplanering och regionövergripande upphandlingar av privata vårdgivare.

Regionerna ska i januari 2023 återrapportera hur medlen har använts. Eventuellt återbetalning sker sedan senast 31 mars samma år om medlen inte har använts till de detaljerade områdena.

Vägen till målet bör vara underordnat

Många av de specificerade insatserna är bra och något som de flesta regioner redan arbetar med. Det som däremot inte är effektivt är när det inte längre får lov att vara individuellt hur varje region väljer att arbeta ikapp den uppskjutna vården.

När en utmaning finns, i det här fallet att öka tillgängligheten till vården, är det en enkel och slagkraftig lösning att från central ort peka med hela handen på exakt vad som behöver åtgärdas. I en diversifierad organisation med mer än en orsak till utmaningen blir det sällan effektivt. Exakt hur regionerna använder statsbidragen borde vara underordnat målen att öka tillgängligheten och ge ett påtagligt bättre resultat för patienterna. De olika förutsättningarna och demografiska behoven varierar kraftigt mellan regionerna och därmed också vilka åtgärder som behövs.

Hög effektivitet och tillit hör ihop

Ett mer effektivt sätt vore att staten styr genom ökad tillit. Det visar inte minst de intervjuer som Rådet för Kommunala Analyser (RKA) har genomfört i kommuner med hög effektivitet. Intervjuerna visade att det inte fanns uppenbara samband mellan effektivitet kopplat till storlek, läge, gleshet eller politiskt styre. Nej, det tydliga mönstret i dessa kommuner är tilliten som genomsyrar ledningens förhållningssätt. Det har i sin tur skapat en långsiktighet, tydlighet och enkelhet i styrningen. Effekten av en sådan styrning är en tydlig vi-känsla i stället för att skylla på varandra, ledningens detaljstyrning, eller att medarbetare inte följer fattade beslut. Ingredienserna för att uppnå goda resultat har varit tydliga inriktningsmål, en sund kultur och tillit.

Små kommuner tar inte del av statsbidrag

Även Riksrevisionens granskningar har otaliga gånger pekat på en alltför detaljerad statlig styrning av kommuner och regioner. Under tisdagen presenterades deras senaste granskningsrapport, som visar att kommuner med liten befolkning i mindre utsträckning tar del av riktade statsbidrag. Riksrevisionen konstaterar att det inte är förenligt med målet om likvärdiga ekonomiska förutsättningar och att bidragen behöver ses över.

Att ansöka om riktade statsbidrag är ofta förenat med att det ska finnas möjlighet att avvara administrativa resurser kombinerat med en stor portion tålamod. Det i sig är varken effektivt, rättvist eller till mervärde för medborgare, patienter, kunder eller medarbetare.

Läs vidare

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    Välkommen till Ekonomibloggen. Jag som bloggar heter Annika Wallenskog och är chefsekonom på SKR. Här skriver jag om frågor som på olika sätt rör ekonomin i kommuner och regioner och välfärdens finansiering.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Skribenter

    Sök i bloggen