Regionerna följde statens besked om covid-testning våren 2020

Genom att gå igenom tidslinjen över vad som hände kring covid-testningen våren 2020 blir det tydligt att regionerna följde de besked som kom från staten.

Coronakommissionen har konstaterat att det tog lång tid att skala upp testkapaciteten mot covid-19 under inledningen av pandemin våren 2020. Nu granskar också Sveriges Television testningen och tyvärr blir det inte tydligare vad som verkligen hände och vem som gjorde vad – tvärtom. För att förstå varför inte fler personer testades under de första månaderna är det viktigt att titta på roller och ansvar, samt vilka besked som gavs. Genom att gå igenom vad som hände våren 2020 blir det tydligt att regionerna hela tiden följde beskeden från regeringen och de nationella myndigheterna, och försökte bidra till att Sverige fick en nationell strategi för testning.

Smittspridningen som störst i början av april 2020

Ingen vet hur många som faktiskt smittades av covid-19 under inledningen av pandemin. Ett riktmärke som använts både i Sverige och internationellt för att bilda sig en uppfattning av hur smittspridningen såg ut har varit att följa vårdbehovet. Antalet patienter med covid-19 som krävt intensivvård har under 2020 och 2021 speglat smittspridningen två veckor tidigare, så genom att följa kurvan över antal covidpatienter som intensivvårdas har vi också kunnat få en bild över när smittspridningen varit som störst.

Som mest vårdades 549 personer med covid-19 på IVA samtidigt, det var under vecka 17, den 20-26 april 2020. Man kan utifrån detta anta att smittspridningen våren 2020 var som allra störst i början av april. Tiden från det att samhällsspridning konstaterades i mitten av mars i de första regionerna till dess att toppen på smittspridningen var ett faktum, var alltså ganska kort. Den vecka vi kan hålla för sannolikt att vi hade den mest omfattande smittspridningen i Sverige genomfördes i storleksordningen 20 000 PCR-tester genom regionernas laboratorier.

I mitten av mars när smittspridningen ökade snabbt saknades en skriven nationell strategi för testning, men Folkhälsomyndigheten var tydliga i sin kommunikation till regionerna – testningen skulle fokuseras på de som behövde sjukhusvård eller fanns inom äldreomsorgen, anmodan att stanna hemma vid symptom var ett fokus för det breda smittskyddet.

Regionerna har följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer

Regionerna har under hela pandemin följt Folkhälsomyndighetens rekommendationer vilket varit avgörande för att få en nationell inriktning på pandemiarbetet. Det som styrt vilka som ska testas för covid-19 och när har under hela pandemin baserats på Folkhälsomyndighetens besked, ännu tydligare så när teststrategin väl kommit på plats. Under pandemins första våg våren 2020 påverkade tillgång till material och analyskapacitet samt uppbyggnaden av logistikkedjor hur omfattande testningen kunde vara.

I den teststrategi Folkhälsomyndigheten presenterade 17 april 2020 som svar på det regeringsuppdrag myndigheten fick i slutet av mars, beskrivs det att testning i den tidiga fasen av pandemin syftar till att stoppa smittan och hitta alla sjuka, detsamma gäller i den sena fasen. Under den så kallade pandemiska fasen, när smittspridningen är som störst, kan man behöva prioritera vilka som ska testas, syftet beskrivs då snarast handla om att hitta de friska som kan återgå i arbete medan smittspridningen begränsas på andra sätt. Regeringsuppdraget indikerade att den omfattande testning som skulle byggas upp inte primärt var en fråga om smittskydd utan hade ett mer samhällsekonomiskt fokus, något som tydligt påverkade regionernas förståelse för ansvar och roller i relation till den storskaliga testningen.

För att ha lyckats stoppa smittan och hitta alla sjuka innan smittspridningen var som störst i början av april hade vi antagligen behövt ha en organisation för storskalig testning på plats ett par veckor tidigare. Men det var inte de budskap som regeringen och Folkhälsomyndigheten skickade till regionerna.

Många turer och olika besked våren 2020

För att förstå vad som hände våren 2020 behöver vi titta på vilka signaler och besked som regionerna planerade och genomförde testningen mot covid-19 utifrån, och hela tiden bära med oss att ingen visste hur pandemin skulle komma att utveckla sig.

Januari

I januari 2020 uppmanades regionerna att börja etablera analysmetoden för covid-19 i sina lab, vilket regionerna snabbt började göra.

Februari

Den 26 februari rekommenderade Folkhälsomyndigheten att resenärer från Kina, Sydkorea, Iran och norra Italien skulle testas vid symtom – i det här skedet sågs långt ifrån alla med symptom som potentiellt smittade och omfattningen av den rekommenderade testning var begränsad.

Mars

Två veckor senare, den 13 mars, presentar Folkhälsomyndigheten sin nya strategi, med fokus på att fördröja smittspridningen och skydda de äldre. Provtagningen skulle enligt Folkhälsomyndighetens kommunikation fokuseras på svårt sjuka, äldre och personal inom sjukvård och omsorg.

Sex dagar senare, den 19 mars, träffar representanter för samtliga regioner Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket, IVO och Socialdepartementet. Då informerar Folkhälsomyndigheten om att endast svårt sjuka ska testas, alltså inte alla i befolkningen med symtom – detta kommuniceras direkt till regiondirektörer och hälso- och sjukvårdsdirektörer.

Den 30 mars får Folkhälsomyndigheten ett regeringsuppdrag att möjliggöra bredare testning, primärt i syfte att möjliggöra återgång i arbete. Folkhälsomyndigheten får också i uppdrag att bygga upp analyskapacitet för att möjliggöra storskalig testning. Tre dagar senare inleds samverkan mellan SKR och Folkhälsomyndigheten för att möjliggöra storskalig testning. Inera inkluderas tidigt i arbetet med logistiklösningar och Folkhälsomyndigheten säkrar analyskapacitet via externa laboratorier.

April

Den 17 april publicerar Folkhälsomyndigheten den första versionen av den nationella teststrategin, där myndigheten för första gången beskriver de fyra olika priogrupperna. De viktigaste målgrupperna för provtagning är personer som provtas med medicinsk indikation inom sjukvård, äldreomsorg och institutionsboenden.

Maj

Teststrategin uppdateras fler gånger därefter, men det dröjde till 8 maj innan Folkhälsomyndigheten meddelade att regionerna genom avtal med myndigheten skulle provta priogrupp 2, personal inom hälso- och sjukvård samt omsorg.

Regeringen gav sitt uppdrag om bredare testning 30 mars, bland annat för att kunna säkerställa att personer kunde återgå till arbete. Men inte förrän den 18 maj publicerade MSB en förteckning över vilka som skulle inkluderas i priogrupp 3, samhällsviktig verksamhet.

MSB:s lista var lång och innefattade många yrken, statens tolkning av samhällsviktig verksamhet är bred. Från myndigheterna var det oklart vem som skulle provta priogrupp 3, skulle det vara det företagshälsovården? Åtta dagar efter att MSB:s lista publicerades beslutade regionerna gemensamt att de skulle ta ansvar provtagning av priogrupp 3, något som kommuniceras på Folkhälsomyndighetens presskonferens samma dag. Detta trots att det inte är sjukvårdens ansvar att provta personer i syfte att de ska kunna återgå i arbete, prioritering på basen av yrke ryms inte inom hälso- och sjukvårdslagen.

Den 28 maj uttalar sig statsministern om testningen. Han uttrycker då att regionerna ska ansvara för testning även av priogrupp 4, det vill säga övriga befolkningen. Efter uttalandet påbörjas en dialog mellan SKR och regeringskansliet om hur testning av hela befolkningen ska ske och hur det ska regleras. En överenskommelse för testning och smittspårning börjar förberedas.

Juni

Den 3 juni öppnar Västra Götalandsregionen för provtagning av alla invånare med symptom, och andra regioner följer snabbt efter. Detta kan göras då kapaciteten i hela systemet nu medger en bredare testning samtidigt som smittspridningen minskat och regionerna konstaterat att tillämpningen av priogrupp 3 blir alldeles för komplex.

Den 4 juni kommunicerar regeringen en kommande satsning på 5,9 miljarder kronor för storskalig testning. Veckan därpå, 11 juni, tecknar SKR och regeringen en överenskommelse, där ansvar och finansiering för all testning regleras.

Kurva på genomförda PCR-test för covid-19 per vecka 2020

Klicka på bilden för större version

Stor testkapacitet under nästan hela pandemin

Testkapaciteten fortsätter öka snabbt under början av sommaren 2020, samtidigt minskar behoven. I början av hösten tar smittspridningen åter fart och antal testade stiger nu över 100 000 personer i veckan.

Regionerna har sedan den första överenskommelsen med regeringen tecknades fortsatt haft god kapacitet för provtagning och en god samverkan med Folkhälsomyndigheten. Vecka 3, i januari 2022, genomfördes 610 000 PCR-tester. Testkapaciteten som gemensamt byggts upp i Sverige under pandemin saknar motstycke.

I efterhand hade sannolikt en öppnare dialog med regionerna och SKR innan regeringsuppdraget kring storskalig testning gavs till Folkhälsomyndigheten i slutet av mars 2020 kunnat undanröja oklarheter och missförstånd och potentiellt bidragit till en snabbare etablering av den storskaliga testningen. Att den skulle ha kunnat etableras redan i slutet av mars, innan smittspridningen var som störst, är dock mycket tveksamt.

Tydlighet avgörande

I smittskyddslagen och smittskyddsförordningen ingår ett 60-tal sjukdomar. Ungefär hälften av dessa kan orsaka långvarig sjukdom, svårt lidande eller vara livshotande – de kallas för allmänfarliga. Tre sjukdomar klassas som samhällsfarliga. Den 1 februari 2020 klassade regeringen covid-19 som samhällsfarlig och allmänfarlig. Enligt smittskyddslagen är en patient skyldig att testa sig om en läkare gör bedömningen att patienten kan vara smittad av en allmänfarlig sjukdom, och vården behöver förstås möjliggöra den testningen.

Under pandemin är det Folkhälsomyndigheten som tagit fram strategier och rekommendationer till regionerna för hur de ska testa och vilka som ska testas när det gäller just covid-19. Under våren 2020, liksom under hela pandemin, följde regionerna de besked de fick från regeringen och myndigheterna. Det har varit det enda rimliga förhållningssättet för att hålla ihop hanteringen av pandemin i Sverige.

SKR har, under hela pandemin, tryckt på betydelsen av att staten dels talar med en röst, med ett budskap, dels är tydliga i sina direktiv och riktlinjer. När det har fungerat väl har också kommuner och regioner kunnat ta vid på ett effektivt sätt. När det istället varit otydligt har det skapat svårigheter.

Testningen var inte särskilt omfattande inledningsvis under pandemin. Men frågan om varför ska inte bara riktas till regionerna, den ska riktas till de som gett regionerna besked om vilka som ska testas, när och varför.

Skribent

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    900

    Regler för kommentarer

    Kommentarer som innehåller stötande innehåll, eller innehåll som inte alls har med ämnet att göra kommer att sorteras bort.

    Här är våra regler:

    • Kommentarerna ska hålla en god ton.
    • Kommentarer får inte innehålla hat eller hot
    • Kommentarerna ska vara kopplade till inlägget
    • Kommentarer riktade till andra aktörer/verksamheter kommer inte att publiceras.
    • Kommentarer får inte utgöra spam. Spam är när inlägg av samma typ återkommer med hög frekvens från en eller ett fåtal användare.

    Kontakta oss

    Kontaktformulär SKR








    Om bloggen

    På vårdbloggen skriver vi om och reflekterar kring aktuella frågor som rör hälso- och sjukvården.

    Prenumeration

    Prenumerera

    Sök i bloggen