Publicerad 20 oktober 2022
Nyhet

Ökat skatteunderlag äts upp av pris- och löneökningar

SKR bedömer att Sverige snabbt närmar sig lågkonjunktur och BNP beräknas falla nästa år. SKR:s prognos visar på en period med svag real utveckling av skatteunderlaget.

Annika Wallenskog

Annika Wallenskog

I Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) nya skatteunderlagsprognos har skattunderlagets nominella ökning justerats ned för kommande år, jämfört med den föregående prognosen i augusti. Både inflation och räntor kommer att bli högre nästa år än enligt tidigare bedömning och det kommer att slå hårt mot samhällsekonomin. Att centralbankernas styrräntor samtidigt höjs världen över innebär en rejäl avkylning av den globala konjunkturen.

Lägre BNP och sysselsättning nästa år

Vissa tecken tyder på att inflationen är på väg att vända ner i USA. Men den heta amerikanska arbetsmarknaden visar behovet av att bromsa en hotande spiral av stigande löneinflation och inflationsförväntningar. I Europa, där energiförsörjning i hög grad präglas av störningar på grund av kriget i Ukraina, tycks det dröja längre innan inflationen vänder ner. Fler höjningar av styrräntorna är att vänta i USA, Europa liksom Sverige.

Alla sektorer i ekonomin påverkas redan av det högre pris- och ränteläget, men följderna kommer att synas fullt ut först nästa år då såväl investeringar som konsumtion väntas minska. SKR bedömer även att en allt svagare exportefterfrågan kommer att dämpa BNP-utvecklingen.

− Arbetsmarknaden i Sverige ser ännu stark ut. Vi tror dock att en kraftig inbromsning av BNP-tillväxten betyder att den postpandemiska återhämtningen på arbetsmarknaden snart bryts. Lågkonjunkturen är då ett faktum. Nästa år räknar vi med att antalet sysselsatta minskar samt att arbetslösheten stiger till 8,4 procent, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Lågkonjunkturen dämpar inflationen

Den svenska valutan bedöms vara fortsatt svag under 2023, vilket fördyrar importen av varor och tjänster. Men sjunkande inflation i omvärlden antas ändå ge gradvis lägre importerad inflation nästa år. Därtill antas att prisjusteringarna med tiden dämpas av en lägre inhemsk efterfrågan till följd av lågkonjunkturen.

SKR:s prognos bygger på antagandet att centralbankerna lyckas bekämpa den höga inflationen, men att den penningpolitiska åtstramningen driver ekonomierna mot en period av recession och lågkonjunktur.

Real nedgång av skatteunderlaget

SKR har reviderat upp skatteunderlaget för 2022 på grund av oväntat starka lönesummor hittills under året. För hela prognosperioden fram till 2025 har dock skatteunderlaget nedreviderats. Realt sett bedöms skatteunderlaget minska med närmare 3 procent för 2023 jämfört med 2022 och det fortsätter att vara en historiskt svag real utveckling fram till 2025.
Underlaget urholkas av pris- och löneökningar som kommunsektorn möter samt stora kostnadsökningar för pensioner orsakade av inflationen, som höjer prisbasbeloppet.

− Trots relativt stora ökningar av skatteintäkterna kommer de att räcka till en allt mindre verksamhetsvolym. Det blir alltså svårare för kommuner och regioner att finansiera de växande välfärdsbehoven samtidigt som den största utmaningen kommer att vara kompetensförsörjning, att hitta tillräckligt med arbetskraft med rätt kompetens, säger Annika Wallenskog.

Mer om kommunernas och regionernas ekonomiska situation och utmaningarna med kompetensförsörjningen kommer att presenteras i Ekonomirapporten 14 december, vilket även är datumet för nästa skatteunderlagsprognos.

Fakta

SKR gör prognoser på skatteunderlagets utveckling fem gånger om året. Nästa prognos publiceras 14 december.

Läs vidare

Sakkunnig

Annika Wallenskog
Chefsekonom

Pressjour

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR